Balans i livet är viktigt

Balans i livet är viktigt

Igår läste jag ovan rubrik i tidningen City. Det var en artikel om ett nystartat företag som erbjuder mindfulnesskurser till företagare, som ett led i att bli mer produktiv och nå resultat i sin verksamhet. Jag ägnade en del tanketid åt att fundera kring uttrycket balans i livet. Det är ju naturligtvis så att balans inte bara är viktigt för att nå resultat i sitt arbetsliv, det är också viktigt för att skapa goda villkor i livet i allmänhet. Men det är alltid lätt att säga vad man vill men det viktiga är förstås att också förverkliga det. Att träna medveten närvaro i vardagen kan vara en metod men det finns även andra sätt att arbeta på.

Inom terapiriktningen ACT pratar man om två viktiga ben. För det första att acceptera den situation man befinner sig i. Man kan problem med smärta, ångest, vilsenhet eller sorg och även om längtan efter ett liv fritt från besvär kan vara tilltalande så finns det också en risk att ett sådant förhållningssätt sätter livet på paus. Det är lätt att tänka att jag ska gör det här och det här så snart jag mår bra igen. Men vad händer om man aldrig når den punkten? Att en ens besvär aldrig upphör? Vad gör man då?

Förutom att acceptera sin situation (vilket kan göras med en rad olika mentala träningstekniker) så kanske man kan förverkliga sina mål ändå. Det är här det andra benet inom ACT kommer in, det man kallar för commitment. Det kan översättas som åtagande eller värderad riktning. Helt enkelt, vad är det man vill med sitt liv? Vad önskar man att livet skall fyllas med?

Ett mycket användbart redskap är ACT-instrumentet ”Livskompassen”. Det är ett verktyg som syftar till att hjälpa individen att staka ut riktningen i sitt liv inom ett antal områden. Nedan kan du se ett exempel på livskompassen, hämtad från ACT-experten Fredrik Livheims hemsida.

 

Livskompassen är ett användbart verktyg för att staka ut riktningen i sitt liv.

Livskompassen är ett användbart verktyg för att staka ut riktningen i sitt liv.

Livskompassen har fyra huvudområden, arbete/utbildning, fritid, hälsa samt relationer. Inom varje huvudområde finns ett antal undergrupper såsom samhällsengagemang, träning eller vänner. Syftet med livskompassen är att undersöka om det finns någon skillnad mellan vad man önskar och den verkliga situationen man befinner sig i. För att göra det lite enklare skall jag illustrera med  ett exempel.

Kalle har problem med värk i sitt ena ben efter en olycka. Han går kontinuerligt till sin läkare som försöker hjälpa honom att komma tillrätta med hans smärta. Det går dock inte riktigt som Kalle hoppats på, antingen hjälper inte medicinerna eller blir Kalle helt utslagen och bara sover. Värken har medfört att Kalle har tappat delar av sitt umgänge, dels blir han på dåligt humör av all smärta, dels tycker han att smärtan blir något värre när han rör på sig. Från att ha varit en aktiv och engagerad person med många vänner har Kalle idag bara besök av enstaka vänner någon gång då och då. 

Kalle anser att sociala relationer är viktiga för honom. På en skala 1-10, där 1 är oviktigt och 10 mycket viktigt, skattar han 7 på området sociala relationer/vänner. Dessvärre menar Kalle att han idag befinner sig på 2 på skalan. Kalle har alltså en skillnad på 5 i fråga vad har befinner sig idag och vad han vill med det här området. 

Det är alltså ganska tydligt att Kalle ligger långt ifrån sin önskade riktning i fråga om sociala relationer. Kalle kan naturligtvis vänta på att den medicinska vetenskapen hittar en lösning som kan befria honom från hans smärta men vad kan Kalle göra idag för att jämna ut skillnaden mellan vad han vill och den nuvarande situationen.

Det Kalle behöver göra är att sätta lite mål inom det här området, dvs peka ut en riktning som han vill gå mot. Det skall helst vara så konkret som möjligt, tex träffa vän A & B minst en gång i veckan. Därefter behöver Kalle beskriva vad han behöver göra för att förverkliga det här målet, det vill säga, vilka handlingar skall Kalle utföra. Det kan ju tex vara att ringa och prata med A & B om sitt mål, bestämma en plats och tid för ett träff. Slutligen skall Kalle lista vilka hinder han upplever. Syftet med att lista hinder är inte att omöjliggöra handlingarna och målet utan att bli medveten om vad som stoppat mig tidigare. Oavsett hinder, vad är möjligt att göra ändå? Även om Kalle kanske får mer ont av att gå ut så kanske den vinsten och välmåendet som umgänget med goda vänner skapar ger ett större mervärde?

Ovan exempel handlar om området sociala relationer. Tanken med livskompassen är förstås att  titta över alla de områden i livet man tycker är viktigt. Kanske är inte andlighet/egen tid ett centralt tema, byt då ut det mot något annat som du tycker är viktigt. Målsättningen med livskompassen är att skapa en överensstämmelse mellan vad du gör och vad du vill med ditt liv. Det är ofta man finner ganska stora skillnader när man möter människor som besväras av psykisk eller fysisk ohälsa. Det är den differensen man vill utjämna när man arbetar med ACT.

Fredrik Livheim har utarbetat en utmärkt manual för hur du kan använda livskompassen. Den hittar du här.