Jag har tidigare skrivit om om evidensbaserad psykoterapi och varför det är en viktig faktor när du skall välja terapeut och behandlingsmetod. För att en metod skall få kalla sig evidensbaserad behöver man genomföra vetenskapliga studier som visar att metoden fungerar. Ofta är det universiteten i Sverige som genomför dessa studier, under ledning av en professor eller annan auktoritet inom området. Är du intresserad av att delta kan du hitta mer information på hemsidan www.studie.nu

Hur går en studie till?

Om du är lite nyfiken på hur dessa studier går till så kommer här en kort genomgång. Studierna är vanligtvis uppbyggda enligt följande mönster. Man erbjuder människor med ett visst typ av problem möjlighet att delta, det kan handla om personer med social fobi, depression, panikångest eller någon liknande. Man annonserar till exempel på nätet, i dagstidningar eller på vårdcentraler. Oftast krävs ganska många människor  (ju fler som deltar, desto bättre ”statistisk power” brukar man säga att studien har).  När tillräckligt många anmält sig undersöker man vilka som passar in på det man vill undersöka. Det görs vanligtvis genom att man låter samtliga deltagare fylla i ett antal självskattningsformulär. Vanligt är också att man intervjuar deltagarna för att verkligen säkra upp att dessa passar in i studien (till exempel kan man uppfylla kriterierna men redan vara i psykologisk eller medicinsk behandling).

För att uppfylla de vetenskapliga kraven brukar man därefter dela  upp deltagarna i två olika grupper (uppdelning är slumpmässig, s.k. randomisering). Den ena gruppen kommer att få behandling enligt en viss given modell, det kan till exempel vara att man vill undersöka vilken effekt mindfulness har på depression. Dessa deltagarna kanske får tre övningar de skall göra varje dag i tre veckor. Den andra gruppen tjänar som kontrollgrupp och kan antingen stå på väntelista eller få en annan typ av behandling, till exempel ett rådgivningssamtal i veckan under tre veckor.

Efter behandlingen är genomförd kommer  samtliga deltagare återigen få fylla i självskattningsformulären. Därefter jämför man skattningarna både innan och efter samt mellan de olika grupperna för att se om det skett någon förändring. Kanske är det så att deltagarna som fick genomföra mindfulnessövningarna skattade lägre närvaro av depressiva symptom efteråt än gruppen som fick stå på väntelistan eller fick rådgivningssamtal. Är skillnaden tillräckligt stor innan och efter samt mellan grupperna så kan ofta påvisa en s.k. effekt. Får man en positiv effekt har man således visat att behandlingsmetod A är verksam mot att reducera depressiva symptom samt bättre än behandlingsmetod B.

Etik är viktigt

Viktigt att komma ihåg är att även deltagarna i den andra gruppen efteråt kommer erbjudas kvalificerad psykologisk behandling. Att erbjuda samtliga deltagare en likvärdig behandling, oavsett vilken grupp man hamnar i är ett viktigt etiskt förhållningssätt inom forskning. Som deltagare är du alltid garanterad anonymitet. Forskarna får aldrig offentliggöra vilka som deltagit i studien. Du är dessutom alltid fri att lämna studien när helst du själv önskar.

Så har du möjlighet att delta, kan det vara ett bra sätt både få hjälp och få bidra till utvecklandet av fungerande behandlingsmetoder.

Mer information hittar du på www.studie.nu